Finns det några söta barn?

Knäck, chokladbollar, cola, cider, bullar, kakor och andra godsaker utgjorde den tunga sockerarsenal som ställdes fram under jul och nyår. Under två veckor var det lördag varje dag. Under två veckor pumpade vi våra barn fulla med socker. Under två veckor lade vi grunden till ett sockerberoende många barn aldrig kommer att blir av med. Följderna av sockrets verkan är cancer, diabetes och fetma. De direkta skadorna är sämre syn, fettlever och karies. Även om parollen "man måste ju få leva lite också" eller "det är ju ändå jul" ofta används, så gör det inte socker mindre giftigt. Det gör inte heller att man minskar risken att utveckla övervikt och fetma.

Resterna av julens sockerfrossa pågår inte sällan långt in i januari

I den här (biokemi)artikeln ges några exempel på sockrets verkan på våra barn. Några få sjukdomar av de mängder som är kopplade till sockrets verkan tas upp. Först lite grunder.

Vad är socker?

För det första måste vi skilja på socker och socker. Kolhydrater i form av socker från potatis, pasta, ris och grönsaker är något helt annat än det tillsatta, vita socker vi ser i vanligt godis och i läsk. Grönsaker och potatis till exempel är uppbyggt utav stärkelse som i sin tur är uppbyggt av glukos. Denna form av socker tar längre tid för kroppen att bryta ner än vitt socker. Vitt socker är precis som stärkelse uppbyggt av glukos, men har även fruktos bundet till sig.

Till skillnad från stärkelse- och fiberrika kolhydrater innehåller inte vitt socker något annat än energi. Det finns alltså inga vitaminer eller mineraler som behövs för den levande kroppen. Dessutom tas energin upp mycket snabbt då sackaros lätt löser sig i vatten. 

Sukros eller sackaros som det också kallas är vitt socker och består av glukos och fruktos.

Fruktos

Den del av det vita sockret som kallas fruktos bryts inte ned som glukos och kan därför inte användas av våra muskelceller. Det metaboliseras istället på samma sätt som alkohol i levern och kan i för höga halter leda till ökat blodtryck, insulinresistens, förhöjda blodfetter och icke-alkoholrelaterad fettlever. Insulinresistens är ett förstadie till diabetes typ 2 där kroppens celler har svårare att ta upp blodsocker. Fruktoset ger heller ingen mättnad, så den energi du får i dig ifrån glukos, alltså 50% av det vita sockret, kommer snarare än att göra dig mätt, istället göra dig mer hungrig och samtidigt öka på det så kallade "food seeking behavior". Ett ökat kaloriintag kan leda till övervikt, ökad inlagring av farligt visceralt fett och fetma.

Glukos - "Snabbt" socker

Blodsockret, alltså glukos, höjs på grund av den snabba nedbrytningen av vitt socker vilket innebär direkta faror. Blodkärlen kan ta skada när sockerhalten stiger för mycket och än värre blir det om individen har minskad insulinkänslighet, alltså förmåga att ta in socker i cellerna med hjälp av insulin, vårt blodsockersänkande hormon. Det största problemet ligger dock i de proteiner som kan bli glykosylerade. Den höga sockerhalten i blodet ger en glykosylerande effekt av proteiner vilket ger en förhöjd halt av så kallade AGE:s (advanced glycation end-products). AGE:s är starkt förknippade med diabetes, Alzheimers, cancer och hjärtsjukdom. 2012 kom dessutom en studie som visade att halten AGE:s ökar i näthinnan av en kost med högt GI, något som kan försämra synen eller till och med leda till blindhet. Mat med högt GI kan vara till exempel digestivekex, juice och bröd.

Sockerberoende

2008 kom en studie presenterad i Neuroscience & Biobehavioral Reviews som fastslog att socker kan vara beroendeframkallande. Socker stimulerar produktionen av naturliga opioider och dopamin i hjärnan. Det visade sig också kunna öka på hetsätningsstörningar och begär efter mat. Ett begär som lätt leder till överätning av kalorier.

Ett barn har ingen möjlighet att välja bort risken för beroende från det att föräldrarna börjat mata sitt barn med vitt socker, alltså läsk, kakor och godis. Sockerberoendet som kan utvecklas är mycket starkt och blir snarare starkare än mildare ju mer åren går. Att mata sina barn med socker är alltså inte någon större skillnad från att ge dem cigaretter eller alkohol varje dag. Alla dör inte av det, alla blir inte sjuka av det, men de som fastnar i beroende kommer att få lida av det resten av sina liv.

Övervikt och fetma


När övervikt slår till tidigt i åldrarna, vilket det börjat göra allt mer frekvent i Sverige, har vi ett stort problem. Övervikt hos barn är nämligen ett ok resten av livet. Personer som är överviktiga i ung ålder kommer alltid att få kämpa i uppförsbacke. Uppförsbacken blir dessutom värre ju mer åren går.

Pojken på bilden ovan har svårare än normalviktiga barn att bli mätt. Han har gott om mättnadshormonet leptin i kroppen. Det utsöndras nämligen mycket mer, ju mer fett man har på kroppen. Hans receptorer för leptin i hjärnan fungerar dock antagligen inte så bra. Det gör att hans mättnad inte avtar, hans hjärna är ju fortfarande hungrig. För att kompensera äter han mer och mer, och mer...

I det här fallet en stor andel vitt socker som försämrar hans tillstånd. Hans celler har förmodligen mycket svårt att använda den energi han matas med och han blir allt tröttare. Mitokondrierna som förser cellerna med energi, blir istället för fler när han rör på sig, allt färre. Sockret tas också upp allt sämre samtidigt som hans hjärta får jobba otroligt hårt för att orka pumpa runt blodet i hans alldeles för stora kropp. Med den här starten i livet är det tveksamt om han någonsin kommer att få leva ett normalt liv, och risken är dessutom stor att han utvecklar diabetes typ 2 före sin 18-årsdag.

Diabetes Typ 2

1984 fanns det 30 miljoner diabetiker i världen, en siffra som nu närmar sig en halv miljard. Övervikt kan snabbt utvecklas till diabetes typ 2, alltså den form av diabetes man tidigare kallade åldersdiabetes. Idag heter det inte längre åldersdiabetes. Idag har nämligen mängder med unga människor utvecklat diabetes typ 2. I USA till exempel lider cirka 200 000 personer under 20 år av diabetes typ 2, och de blir snabbt fler. Diabetes typ 2 hos barn har dessutom i studier visat sig vara allvarligare än hos vuxna. Barnen drabbas hårdare vilket försvårar behandling och de kan till skillnad från vuxna i mycket snabbare utveckla njur- och hjärtskador.

Glukos och IAPP

Eftersom glukos ifrån vitt socker (läsk, bullar, kakor, godis och annan skräpmat) tas upp snabbt i blodet, höjer det även insulinet mer än till exempel baljväxter som linser och bönor. Detta i kombination med sämre insulinkänslighet i lkroppens celler kan leda till stora problem i bukspottskörteln, det organ som producerar insulin. Bukspottskörtelns beta-celler som producerar insulin, producerar även en liten peptid kallad IAPP (Islet Amyloid Polypeptide) för att reglera magsäckstömningen. Amyloid som namnet antyder betyder proteinaggregering, alltså ihopklumpning av proteiner. Mycket tyder på att amyloider klumpar ihop sig när koncentrationen blir för stor. Mycket insulin betyder alltså mycket IAPP och ökad risk för aggregering.

Ifall aggregering av IAPP sker kan det leda till att framkomligheten för insulin försämras. Det försämrar då kroppens förmåga att sänka sin halt av socker. Mer insulin kommer att behövas vilket även resulterar i mer IAPP och slutligen mer aggregering. Det hela förvärras med sämre insulinkänslighet i kroppens celler och när det gått tillräckligt långt kommer beta-cellerna inte längre att kunna förse kroppen med blodsockersänkande insulin. Beta-cellerna dör till slut och individen får diabetes typ 2. Obehandlad diabetes kan leda till amputation av kroppsdelar, blindhet eller död på grund av högt blodsocker. Risken för cancer, hjärt-kärlsjukdom och demens ökar också kraftigt när diagnosen väl är fastställd.   

I korthet: Övervikt »  Glukos » ↑ Insulin » ↑ IAPP » Proteinaggregering » Diabetes typ 2

Ritzel RA, Human Islet Amyloid Polypeptide Oligomers Disrupt Cell Coupling, Induce Apoptosis, and Impair Insulin Secretion in Isolated Human Islets. Diabetes 56:65?71, 2007

Figuren ovan visar betaceller i Langerska öar inkuberade med a) mänskligt IAPP aggregat vilket lett till betacellsförlust i bukspottskörteln och b) kontroll, utan IAPP aggregat. Båda bilderna är detekterade med konfokalmikroskop.

Cancer och inflammation i hjärnan

Socker ökar alltså på halten AGE:s i kroppen, något som är starkt förknippat med cancer, främst i bukspottskörteln. AGE:s är också inblandade i bildningen av aterosklerotiskt plack vilket allvarligt kan skada våra endotelceller, de celler som producerar kväveoxid. Kväveoxid behövs för att få den glatta muskulaturen runt våra blodkärl att slappna av. Vid brist på kväveoxid riskeras skador på blodkärl och högt blodtryck uppstår. AGE:s kan också aktivera sin receptor RAGE (receptor for advanced glycation end-products) i blod-hjärnbarriären. Genom denna process ökas den oxidativa stressen i hjärnan och stimulerar inflammationer där.


Socker stimulerar dessutom bildning av IGF-1 (insulin growth factor-1), ett protein som tros ligga bakom cancercellers tillväxt. Bröstcancer, prostatacancer, tjocktarmscancer och malignt melanom är några av de cancerformer som har kopplats till höga halter av IGF-1. Läs mer om cancertumörer i Forskning & Framstegs artikel Tumörens enorma sockersug.

Slutord

Vi köper cykelhjälmar, vi vaccinerar, vi tejpar uttag och låser dörrar. Våra barns hälsa är det vi värderar högst här i livet. Trots detta verkar vi värdera vår egen lathet mer. Vi tar snabba genvägar för att slippa laga riktig, hälsosam och bra mat. Vi mutar våra barn tysta med den drog vi själva gjort dem beroende av. Vi själva är de som förgiftar våra barn med fruktansvärda sjukdomar. Det finns dock motmedel mot det fördärv som pågår. Ju mindre socker barnen får, desto mindre är risken att de hamnar i ett gravt beroende som senare leder till övervikt, fetma och alla andra problem jag just nämnt. Att se till att barnet är aktivt är ett annat sätt. Ju mer aktivt ett barn är, desto bättre blir kroppens förmåga att ta upp socker, samtidigt som risken för övervikt, fetma och andra sjukdomar minskar. Så du får fråga dig - finns det några söta barn? För om pulvermos, läsk, kakor, choklad, godis, ketchup och sylt är det ditt barn äter, så finns det definitivt det.
 

Text Erik Nicklagård

 

   Dela artikeln här →

http://www.howtoaddlikebutton.com Drucker Test Staubsauger Test
HTML Comment Box is loading comments...
201306261372251290UDZkHT8K201306261372251298VdeyV2Gq